Adolf Fredriks kasern

Den berömde svenske arkitekten Carl Hårleman fick 8 mars 1750 i uppgift av rådet i Stockholm att rita en kasernbyggnad för uppförande i Landskrona. Hårleman var som överintendent chef för den statliga byggnadsverksamheten och kom att spela en stor roll för framtida arkitektur i Sverige. I Landskrona har han även ritat kyrkan Sofia Albertina. Kasernen byggdes under åren 1751-60 och döptes efter kung Adolf Fredrik, som regerade över Sverige under perioden 1751-71. Han var för övrigt far till prinsessan Sofia Albertina som den då nya kyrkan döptes efter, så båda dessa byggnader i Landskrona har namngetts efter medlemmar i dåvarande kungafamiljen. Adolf Fredrik var även far till och efterträddes som regent av Gustav III.

Landskrona var vid den här tidpunkten i blickfånget ur militärstrategisk synpunkt. Den svenska regeringen kände att man behövde ett starkt försvar mot Danmark och Landskrona ansågs vara nyckeln till försvaret genom sitt läge, sin naturligt djupa hamn och sina redan existerande befästningar. Som en följd av detta utarbetades ambitiösa planer och enligt dessa skulle staden byggas ut i havet och ytterligare befästningar uppföras. Arbetet påbörjades 1749 men avbröts slutligen 1788 pga. brist på finansiering och den långsamma byggnadstakten. Ursprungligen hade man planerat för sex kaserner men Adolf Fredriks kasern var den enda som blev färdigbyggd.

Byggnaden hade ursprungligen två våningar och vindsvåning. Bara några år efter färdigställandet fick man problem med taket vilket togs upp i ett dokument från 1767 där det framgår att plåtarna, speciellt på den södra sidan, blivit ”förtärda av rost” pga. fuktig luft från havet, detta trots behandlingar med fernissa. 1770 kompletterades taket med glaserade takkupor och man var då i stort färdiga även med inredningsarbetet. De utrymmen som fanns inkluderade expeditioner för artilleribefälhavare och intendent, samlingsrum för officerare, batteriexpeditioner, matinrättning för manskapet, klädförråd och bostäder. Inredningen var tämligen spartansk, inte minst för manskapet.

När byggnaden togs i tjänst fick den följande personal:

Infanteriet: 1 överstelöjtnant, 2 kaptener, 6 löjtnanter (eller fänrikar),1 präst, 1 fältskär, 18 underbefäl.
Artilleriet: 1 major eller kapten, 2 löjtnanter, 4 underofficerare, 36 konstaplar och ”gemene med profossen” (profossen övervakade den militära ordningen).
Tygkompaniet: 1 tygskrivare och 6 hantverkare.
Fortifikationsstaten: 1 löjtnant, 1 kassör, 1 materialskrivare, 2 underbefäl, 2 hantverkare.
Slottstaten: 1 vaktmästare.

1873-74 byggdes kasernen på med en tredje våning, vilket framgår av dess annorlunda tegelfärg och avgränsning jämfört med de två underliggande våningarna. Kasernplanen i övrigt ser annorlunda idag jämfört med hur den brukade te sig. Förutom huvudbyggnaden på den södra sidan stod det på västra sidan stallbyggnader och 1874-76 tillkom tyghuset på norra sidan. (Ordet ”tyg” avser här inte kläder eller textilier i allmänhet utan militär utrustning i form av eldvapen, artillerpjäser, ammunition m.m. Kläder ingår istället i benämningen intendenturmateriel.) En senare komplettering med ett järnstaket innebar att kasernplanen stängdes av helt för allmänheten, som dock fortfarande kunde samlas och bevittna de parader som utfördes. Staketet och stallen finns inte längre.

Följande truppförband har genom åren varit förlagda på Adolf Fredriks kasern:

1742-1752 Överste Gustav David Hamiltons värvade regemente
1752-1766 Kronprins Gustavs regemente
1766-1798 Överste Johan Wilhelm Sprengportens regemente
1798-1829 Konungens eget värvade regemente
1829-1831 Garnisonskompaniet
1752-1897 Artilleri
1830-1897 Detachement (del) av Wendes Artilleriregemente
1897-1908 Wendes trängbataljon
1908-1926 Skånska husarregementets andra bataljon.

Den stora inskriptionen på byggnadens framsida lyder: PÅ RIKSENS STÄNDERS UNDERDÅNIGA ANHÅLLAN HAR ADOLPH FRIEDRICH SWEA OCH GÖTA KONUNG ANLAGT OCH BYGDT NYA STADEN OCH NYA FÄSTNINGEN.

RIKS. R. ACAD. CANC. RIDD. OCH COMM. AF K.N.O. GR. HANS HINDRICK VON LIEWEN HAR GIFWIT PLANEN DERTIL OCH FÖRT DIRECTIONEN ÖFWER BYGGNADEN IFRÅN ÅR 1748 TILL ÅR 1767.

TAPPERHET OCH MANDOM BLIFWE RIKETS SÄKRASTE FÖRSVAR I ALLA TIDER OCH SWENSKA FÄSTNINGAR SAKNE ALDRIG SWENSKA HIERTAN.

Det bör nämnas här att den i inskriptionen nämnde greve von Liewen (för övrigt svåger till Carl Hårleman) inte enbart ansvarade för kasernens byggnation utan för befästningsarbetet i staden som helhet; därav den långa perioden som nämns i inskriptionen (1748-67). 1933 köptes kasernen av Landskrona stad och övergick således till civilt ägande. Stadens museum flyttade in i de övre våningarna året därpå och utökade slutligen verksamheten till hela kasernen 1976 efter att under flera år delat byggnaden med olika föreningar. Numera har man förutom permanenta basutställningar även ett flertal tillfälliga utställningar varje år. Man har även ett faktarum kallat Minnesbanken för kommunens historia. Man arrangerar föredrag, visningar och underhållning samt har ett samarbete med kommunens skolor. Adolf Fredriks kasern har fått status som byggnadsminne, vilket innebär att den ska bevaras för framtiden och den omfattas i det avseendet av Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.



Författare: Johan von Wovern
Korrekturläst av: Nicklas Ekström

Källor:
Jönsson, Åke. Historien om en stad. Del 2, Landskrona 1805-1899. 1995. Landskrona kommun, Landskrona. ISBN 9163020998.
Landskrona kultur (2012).http://www2.landskrona.se/kultur/museum_oss.html (hämtad 2 oktober 2012)
Lindholm, Fredrik. Landskrona, från äldsta till nuvarande tid. 1931. Aktiebolaget Österberghs boktryckeri, Landskrona.
Nationalencyklopedin. 1991. Bra Böcker AB, Höganäs. ISBN 91-7024-619X
Rättsnätet + MILJÖ (2012).http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19880950.HTM (hämtad 3 oktober 2012)
Svenska Akademiens ordbok (2012).http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/196/148.html (hämtad 1 oktober 2012)