Rådhuset

Landskrona rådhus är beläget vid Rådhustorget på samma plats som det tidigare medeltida rådhuset. 1876 blev detta gamla rådhus utdömt av stadens byggnadsnämnd. Stadens styresmän ville gärna behålla den gamla byggnaden, och man kom med förslag till rekonstruktion och tillbyggnad av huset. Kostnaderna blev dock för höga och 30 december 1880 beslutade alltså fullmäktige att en ny rådhusbyggnad skulle uppföras och att blivande arkitekt skulle utses i en pristävling. Denne skulle lämnas fria händer om byggnadsstilen. Platsen var från början vald enligt en stadsplan grundad av Erik av Pommern, förebilden hämtade han från städerna i sitt hemland Pommern. Utmärkande för den var ett regelbundet gatunät, med ett fyrsidigt, oftast kvadratiskt torg, omgivet av rent borgerlig och affärsmässig bebyggelse. Kyrkan låg inte vid torget utan hade ett mera undanskymt läge. Man skilde på det andliga och det världsliga.

Av Landskronas medeltida stadsplan återstår i våra dagar endast den centrala delen med torget och några till detta angränsade kvarter. Det nya Rådhuset byggdes enligt ritningar av professor Ove Pedersen från Köpenhamn och 1884 stod det färdigt. Stilen är gotisk, till skillnad från de flesta av hans andra monumentala byggnader som är i nyrenässans. Det imponerande rådhuset är uppfört i två våningar och källare med fasader av rött tegel. Byggnaden är hållen i nygotisk stil, men med en symmetrisk fasadutformning. Fasaden mot torget har ett tydligt mittparti som markeras av ett torn och två svagt framskjutna sidopartier. Det höga sadeltaket är belagt med skiffer. Huvudentrén är placerad i tornet som kröns av en spetsig tornhuv omgiven av triumfbågar med koppartak.

Sidopartierna pryds av rikt mönstermurade trappgavlar mot torget. En takfotsfris i rundbågestil löper längs sadeltakets nedre del. Fönstren i andra våningen är utformade som perspektivfönster.

I byggnaden finns tre tingssalar: den forna rådhusrättens sal, den forna stadsfullmäktigesalen samt en nybyggd tingssal. I rådhusrättens sal sitter rätten på ett podium bakom ett staket. Staketet är klätt med karosseripanel och försett med en symbol i form av en bila som bär en vågskål. Åhörarnas bänkar är inramade av staket. Från väggarna hänger fanor med häradsvapen. Salens golv är belagt med stjärnparkett och väggarna panelklädda.

Stadsfullmäktigesalen är större och snickerierna än mer gotiskt präglade, med välbevarade dörröverstycken, rikt ornerade. Trapphallen mot husets baksida smyckas av målningar och inskrifter.

Ove Pedersen ritade även möblerna till rådhussalen och angränsande rum. Den invändiga dekorationen av rådhuset fick vänta tills man hade råd till det.

Under de första åren in på 1900-talet inreddes de båda stora sessionssalarna under ledning av stadsarkitekten Fredrik Sundbärg. Bland annat fick de stora salarna och vestibulen träpaneler i taket och trapphallen. Dekoreringen av vestibulen och trappuppgång utfördes av dekorationsmålaren Allan Nordblad. Väggmålningarna är i nationalromantisk stil utförda av konstnären Nils Asplund som eftersträvade en effekt så kallad stucco lustro, en målningsteknik som skapar en blank yta och som kan spåras tillbaka till romartiden.

När rådhuset stod färdigt fanns lokaler för rådhusrätt, magistrat, stadsfullmäktige, domstolsväsendet och alla stadens nämnder. Dessutom fick polisen tjänsterum i huset där det också fanns arrester. Brandstation, post, telegraf, auktionskammare, droskstation och fiskhall fanns i källaren och precis som i andra rådhus fanns också en lägenhet för vaktmästaren. Brandstationen flyttade ut 1906, post och telegraf 1913, polis 1974 och stadens nämnder flyttade till stadshuset 1976. När häradsrätten hade alternerande ting i Landskrona rådhus från 1948 hade man sitt kansli i ett hus nere i hamnen. 1967 sammanslogs rådhusrätten med delar av Rönneberga, Onsjö och Harjagers häradsrätt till Landskrona domsaga. 1971, i samband med tingsrättsreformen, bildades Landskrona tingsrätt, vilket också blev namnet på byggnaden. Rådhuset används idag i huvudsak av tingsrätten, kommunfullmäktige och nyligen flyttade Fritids- och ungdomsförvaltningen in i lokalerna.



Författare: Annelie Persson
Korrekturläst av: Max Hägglund

Källor:

http://www.oresundsregionen.se/sv/foretag/564/radhuset-landskrona/index.aspx
http://www.landskronadirekt.com/turist/la_sevardheter.htm
http://mobil.hd.se/landskrona/2012/05/11/ode-rum-i-radhuset-far-nytt-liv/
http://www.kringla.nu/kringla/objekt;jsessionid=9E28D540555890732849EFD0AC8341BC?referens=raa/bbr/21400000696778
http://mobil.hd.se/landskrona/2007/11/03/skaanskt-kulturarv-paa-raadhusets/
http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHelaHistoriken.raa;jsessionid=5C2FDF9291E885C90180456580983D82?anlaggningId=21300000026907&historikId=21000000555510
http://sv.shvoong.com/humanities/history/1776596-landskrona-1413-1963/#ixzz2EvSKmPcA

Landskrona Stadsfullmäktiges krönika 1863-1937

http://www.landskrona.se