1909 blev konsul Persson tvungen att sälja sina aktier vilket innebar att Konstgödningsbolaget blev självständigt igen. Det innebar också att man fick in nya medlemmar i styrelsen. Efter försäljningen av aktierna så fortsatte man att bygga ut fabriken, år 1914 producera man ca 40 000 ton superfosfat per år. Under första världskriget blev det svårare att hitta råvaror och man fick problem att behålla personalen.

Den 6 januari 1924 började en våldsam brand bryta ut i konstgödningsfabriken. Detta ledde till att delar av fabriken brand ner, b.la. kisugnsbyggnaden, svavelsyrefabriken och salpeterfabriken. Det var den största branden sedan sockerfabriken började brinna 1875. Andra byggnader som hade drabbats var Thulinverket som hade brunnit ner och Öresundsvarvet som hade tagit skada. Anledningen till branden var att det blivit kortslutning i en eletrisk motor. Ingen i personalen hade blivit allvarligt skadade, det var bara en brandman som fick lättare skador. Med anledning av branden blev ca 100 personer arbetslösa tills man fått igång produktionen igen.

I november 1924 var man i full gång igen med produktionen efter branden. Man hade byggt upp en ny svavelsyrefabrik. Det hade tagit endast sju månader. Den nya fabriken var den modernaste i Skandinavien. Byggnaden var 33 meter hög vilket behövdes för att få in blykamrarna som var de största i Sverige. En del av arbetarna som blev arbetslösa i branden hade hjälpt till att bygga den nya fabriken. Man köpte nya och mer moderna maskiner vilket ledde till ökad producering och i slutet av 30-talet var man uppe i över 100 000 ton superfosfat per år.


Sidan 2 Sidan 3 av 10 Sidan 4