Landskrona citadell och krigshistoria

Inledning

Efter Kalmarunionens sönderfall under 1500-talets början påbörjades de nordiska ländernas verkliga framväxt som stormakter runt Östersjön och en konflikt som skulle pågå i flera hundra år tog sin början på allvar. Under det danska inbördeskrig som allmänt kallas grevefejden allierade sig dock den danske kungen Christian III med den nyligen utropade svenske kungen Gustav I mot den tidigare avsatte Christian II. Den svenska armén intog de danska städerna Halmstad, Helsingborg och Landskrone, vilka sedermera återlämnades till den segrande Christian III.

Under Christian III:s styre knöt Danmark tätare band till de norska landskapen som år 1536 jämställdes med de danska. Samtidigt återtog man de sydjyska områden som förlorats redan under Erik av Pommerns styre. Den viktigaste faktorn var kanske dock att Hansans makt i Östersjön minskade på grund av ökande handel från britter och holländare, vilket framförallt ledde till att den danska staten fick kraftigt ökade inkomster från tullen genom Öresund. Det får nog anses sannolikt att Landskrone spelade åtminstone en viss roll i denna skiftning av den ekonomiska maktbalansen i Östersjön.

För att stärka försvaret i Öresund beslutar därför Christian III 1539 att låta uppföra en fästning för att kunna försvara Landskrone hamn. Således började man riva det sedan reformationen övergivna karmelitklostret för att på denna plats uppföra ett citadell som tillsammans med Kärnan i Helsingborg och Malmöhus i Malmö skulle ge såväl ett gott kustförsvar av Skåne som full kontroll över handeln och tullarna genom Öresund.

Uppdraget att låta uppföra fästningen i Landskrone åläggs 1548 den nyligen utnämnde länsmannen för Helsingborgs län, Peder Skram och året därefter påbörjas byggnationen av vad som skulle komma att bli ett fyrtornigt kastell omgivet av en enkel vallgrav. Detta stod färdigt 1559.


Sidan 1 av 14 Sidan 2