Landskrona citadell och krigshistoria

Nordiska Sjuårskriget

Landskrone Citadell stod färdigt precis i tid för det krig som skulle komma att bli det verkliga startskottet för de dansk-svenska krigen under framförallt 1600-talet. Den danske kungen Fredrik II accepterar inte den självständighet och utträde ur Kalmarunionen som Sverige utropat vid freden i Malmö 1524 och har med hjälp av bland annat Lübeck försökt tvinga Sverige att ge upp sin tron och återvända till den nordiska unionen. Efter ett svenskt försök av den svenska flottan att bryta blockaden utanför Bornholm intar den danska armén Sveriges då enda öppning mot väster nämligen Älvsborgsfästning 4 september 1563.

Efter att båda sidors arméer har härjat, plundrat och bränt på båda sidor om gränsen sluter man 13 december 1570 en fred i Stettin som resulterar i dels att Kalmarunionen definitivt anses vara upplöst och Fredrik II avsäger sig alla anspråk på den svenska tronen och erkänner därmed Sveriges självständighet men Sverige tvingas betala en lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborg för 150 000 riksdaler (vilket får anses som billigt i jämförelse med den lösen danskarna krävde på 1 000 000 riksdaler för att återlämna älvsborgsfästning vid freden i Knäred 1613) samt erkänna Skånelandskapen (Skåne, Halland, Blekinge) som danskt territorium.

Landskrone citadell var i sig själv inte direkt inblandat i detta krig som snarare får betraktas som ett utmattningskrig än ett direkt anfallskrig. Men stadens roll som handelscentrum och den betydelse detta haft för Hansans sönderfall och citadellets symboliska värde för Danmark som stormakt under senare halvan av 1500-talet och början av 1600-talet kan nog inte helt förbises.


Sidan 1 Sidan 2 av 14 Sidan 3