Landskrona citadell och krigshistoria

Bakgrund till Skånska Kriget 1675-79

På grund av Sveriges dåliga finanser efter framförall Carl X Gustavs kostsamma krig ingick Carl XI 1672 vid sitt tillträde som svensk kung i egen rätt en allians med Frankrike om att mot en betalning på 400 000 riksdaler per år hålla ordning och reda i det splittrade tyska riket. På så vis förhindra tysk inblandning i Frankrikes eventuella krig mot Nederländerna och Spanien. Som resultat av denna allians blev Sverige indraget i ett krig som landets armé var illa rustad för. Bland annat led man en svår förlust mot Brandenburg vid Fehrbellin 28 juni 1675.

Den danske kungen Christian V ser nu chansen att befria det svenskockuperade Skåne. Vis av sina företrädares erfarenheter av svenska invasioner upp genom Jylland intar Christian V först Gottorp i det tyska Hertigdömet Holstein varifrån han företar flera framgångsrika attacker mot svenska besittningar i Nordtyskland. I december 1675 intar han Wismar och riktar därefter sin uppmärksamhet mot krigets huvudsakliga syfte, Skåne.

När den danska invasionsflottan närmade sig den skånska kusten red den glumslövske bonden Niels Povlsen den till mötes för att visa vägen vid landstigningen i Råå, 29 juni 1676. Där möttes de av en kvinna som bekräftade att vägen ner till Landskrona var fri från svenska trupper. Detta var början på det som skulle komma att gå under benämningen Kungl. Maj:ts av Danmark friskyttar.

Dessa friskyttar skall inte förväxlas med den mer allmänna benämningen snapphanar som användes från svenskt håll. Snarare satt friskyttarna en ära i att inte vara snapphanar eftersom dessa till stor del betraktades som rena rövarband utan någon som helst koppling till den danska armén. Friskyttarna däremot agerade oftast tillsammans med den danska armén och kom att spela en betydande roll i det skånska kriget. Framförallt i slaget vid Landskrona. Landskrona citadell kom efter den danska återerövringen av staden 1676 att bli de skånska friskyttarnas huvudsakliga bas.

Den danska armén med Christian V i täten mottogs som en ren befrielsearmé och möttes med glädjerop och ivrig hjälpsamhet med allt från information till proviant åt den danska armén. I vissa av de skånska städerna däribland Landskrona hade det dock skett en viss invandring från Sverige och därmed var inställningen bland stadens styrande minst sagt kluven till den danska befrielsen. Bland annat hade den dåvarande borgmästaren i Landskrona Valentin Korn, i en politisk vädjan till ”den svenske guden” bett om en svensk seger vilket väckte stor uppmärksamhet långt utanför staden.


Sidan 4 Sidan 5 av 14 Sidan 6