Selma Lagerlöf: författare, politiker, debattör

”I själva verket var Landskrona en rätt tråkig stad, men jag glömmer aldrig dess många allvarliga och utmärkta fruntimmer. Så många människor, som var goda och dugliga och fria från humbug i allt sitt görande och låtande finner man ingenstädes”.
Selma Lagerlöf i ett brev till Anna Hagman-Ohlson; januari 1902

Trots sin korta vistelse i Landskrona har den värmländska författarinnan, nobelpristagaren och akademiledamoten Selma Lagerlöf blivit en av stadens mer välkända och framträdande profiler. Bland annat har hon fått såväl en gata som en skola uppkallad efter sig. Dessutom har man rest en staty över henne på promenadstråket linjen. I det större perspektivet har hon fått en krater uppkallad efter sig på planeten Venus och givetvis även på den svenska tjugokronorssedeln.

Hon anlände till Landskrona i augusti 1885 som nyutexaminerad lärarinna för att undervisa vid stadens elementarskola för flickor som på den tiden var belägen nere vid sockerbruket i hamnen. Här träffade hon redan samma dag som hon ankom till Landskrona den jämnåriga kollegan Anna Oom som skulle komma att bli en av Selmas allra mest intima vänner och första stora kärlek. Vänskapen dem emellan skulle komma att vara livet ut även om inte kärleken gjorde det. Djupet i förhållandet dem emellan avspeglas tydligt i de minnesord Selma författade till Anna Ooms minne i Landskronaposten år 1936.

”Det var hos henne, som jag fann en åhörare av mina trevande litterära försök, fast detta var kanske det minsta. Det förnämsta var, att i den obekanta skånska staden fanns en liten vrå, där det lästes poesi, där det utfördes klassisk musik, där man kunde försjunka i stämningsmättade samtal högt över allt banalt och vardagligt.
En sådan vän hon var. Det fanns ingenting hon inte förstod. Hennes hjärta var vidöppet för en var som sökte en förtrogen för sina dåraktiga förhoppningar eller bittra besvikelser”.
Selma Lagerlöf; ur Landskrona-tidningens dödsruna över Anna Oom

Det är ingen dålig kärleksförklaring Selma avger i dessa minnesord, skrivna så långt efter att förhållandets första spirande skott slagit rot, och småningom växt till en livslång vänskap. Det är inte svårt att föreställa sig vilken betydelse vänskapen med Anna Oom måste ha haft för den kulturellt begåvade men blyga och socialt avsigkomna Selma. Anna Oom öppnade många dörrar åt Selma i Landskrona, kanske viktigast var introduktionen i stadens syförening, där hon träffade Elise Malmros som också skulle bli en livslång vän och inspirationskälla framförallt inom sociala och politiska frågor.

Det sena 1800talet var kanske en av de mest ojämlika epokerna i historien vad gäller kvinnors möjligheter och frihet, t.ex stod ogifta kvinnor under sin fars förmyndarskap fram till 1858, medan gifta kvinnor stod under sin makes. De var också i stor utsträckning utestängda från utbildning utöver en grundläggande läskunnighet som i första hand syftade till att de skulle kunna läsa bibeln och ta till sig dess budskap. Mycket av den feministiska kampen skedde därför under täckmantel av just syföreningar. Utifrån sågs dessa syföreningar troligen som ett ofarligt och menlöst sätt för kvinnor att fördriva dagarna medan männen arbetade. Diskussionerna vid dessa möten handlade förmodligen i grund och botten om att öppna nya dörrar för tidens kvinnor. En sådan dörr var att erbjuda dem utbildning i annat än att läsa bibeln. Därför startade de tre vännerna en kvällsskola för de kvinnor som arbetade på sockerbruket i Landskrona.

En annan stor förebild för Selma inom hennes politiska gärning var den finlandssvenska författarinnan Fredrika Bremer vars roman Hertha blev ett startskott för en häftig debatt i den svenska riksdagen. Detta ledde 1858 till att ogifta kvinnor vid 25 års ålder fick rätten att ansöka om att bli myndigförklarade. Debatten och det efterföljande beslutet får väl betraktas som startskottet för den feministiska rörelsen i Sverige.

Selma var väldigt aktiv i det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets politiska landskap. De frågor som främst väckte hennes intresse var de sociala frågorna, utbildning, fattigvård och nykterhetsrörelsen men det var kanske framförallt frågor som rörde kvinnors rättigheter och den kvinnliga rösträttsrörelsen som fångade Selmas intresse. Bland annat höll hon tal vid den internationella rösträttskongressen 1911. Talet som bär titeln Hem och Stat finns utgivet i boken Troll och Människor.

”Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är inte fullkomliga mera än vi. Hur skall vi nå fram till det, som är stort och gott, utan att hjälpa varandra?
Vi tror inte, att verket skall gå fort, men vi tror, att det vore synd och dårskap att avvisa vår hjälp. Vi tror, att Guds vind för oss. Det lilla mästerverket, hemmet, var vår skapelse med mannens hjälp. Det stora mästerverket, den goda staten, skall skapas av mannen, då han på allvar tar kvinnan till sin hjälpare”.
Selma Lagerlöf ur talet Hem och Stat

Selma blev 1916 medlem i frisinnade landsföreningen. Samma år som kvinnor fick rösträtt i kommunala val, 1919, blev Selma på de frisinnades lista invald till kommunalfullmäktige i Östra Ämterviks kommun. Här engagerade hon sig främst i frågor rörande fattigvård och nykterhetsrörelsen. Selma förblev organiserad liberal livet ut. Hon var bland annat en av de som 1934 undertecknade det upprop som ledde till folkpartiets bildande


Sidan 1 av 7 Sidan 2